Sami Laine blev huvudförtroendeman i början av året och fick genast visa vad han går för. Coronaepidemin och en inbjudan till samarbetsförhandlingar damp ned med kort varsel. Hur tänker Laine klara sig på sin krävande post?
Idealist? Ja! Företagsam? Också det. Orädd? Absolut. Åtminstone dessa adjektiv beskriver Hangös färska huvudförtroendeman Sami Laine, 28. Laine fick en tuff start då han kallades till samarbetsförhandlingar av Hangö stad, som ville permittera personalen.
– Lyckligtvis behöver jag inte klara mig ensam, utan får massor med stöd och uppmuntran från såväl lokala aktiva som förbundet, säger han tacksamt.
Som sina viktigaste mentorer nämner han arbetarskyddsfullmäktige Jarkko Widerholm, vice huvudförtroendeman Stefan Nyberg och de timavlönades förtroendeman Kurt Böckerman.
– Jag har fått hjälp och praktiskt stöd i till exempel förhandlingssituationer av Ossi-Pekka Ollikainen, sakkunnig för regional verksamhet, och organisatör Virpi Matikainen från förbundet.
”Lyckligtvis behöver jag inte klara mig ensam.”
Knappt hälften av JHL:s cirka 200 medlemmar i Hangö har svenska som modersmål. Laine säger att han förstår svenska men har en viss tröskel för att prata språket själv.
– Eftersom alla ska ha samma rätt till service i frågor som gäller intressebevakning, har Nyberg och Böckerman hjälpt mig med att betjäna svenskspråkiga medlemmar, säger Laine.
Ödesdiger bastukväll
Laines väg till huvudförtroendeman har inte varit den mest traditionella, eftersom uppgiften oftast är något man växer in i undan för undan.
Karriären börjar kanske med en post i föreningens styrelse, varefter man blir vald till branschvis förtroendeman och samlar tilläggskunskap på förbundets intressebevakningskurser. Efter ett antal år är man redo att ställa upp i valet till huvudförtroendeman och blir vald ifall ens kunnande övertygat medlemskåren.
Sami Laine rekryterades som aktiv medlem förra hösten under en bastukväll med JHL:s lokalförening i Hangö.
– Först blev jag tillfrågad om intresse att gå med i styrelsen och lite senare informerades jag om att posten som huvudförtroendeman var ledig. Efter mycket lirkande tackade jag ja.
Laine jobbar som visstidsanställd skogsarbetare på Hangö stad. De flesta huvudförtroendemän brukar ha fast anställning.
– I samband med valet utredde vi saken, men visstidsanställningen uppfattades inte som ett hinder, berättar han.
”Huvudförtroendemannen samlar inte vänner från vare sig arbetsgivarhåll eller de egna leden.”
Laine erkänner att han några gånger funderat om hans arbetskontrakt kommer att förlängas ifall han i egenskap av huvudförtroendeman blir besvärlig mot arbetsgivaren.
– Jag stressar ändå inte. Jag vet att huvudförtroendemannen inte samlar vänner från vare sig arbetsgivarhåll eller de egna leden. Jag sköter mitt värv så bra jag kan. Allt annat är sekundärt – även min egen framtid i stadens tjänst.
Från elingenjör till skogsarbetare
Som infödd Hangöbo känner Laine sin hemstad väl. Han har lärt känna stadsorganisationen med åren, eftersom han jobbat som säsongarbetare inom parkarbete sedan år 2013.
– Däremellan studerade jag till elingenjör vid yrkeshögskolan Metropolia i Helsingfors och gjorde min sista arbetspraktik på Hangö stad.
Stadens enda skogsarbetare Risto Liimatainen blir pensionerad i slutet av året och sedan februari i fjol har Laine varit hans lärling.
– Jag har alltid gillat att jobba med mina händer och skogarbete är mera min grej än elingenjörsuppgifter. Vid sidan av jobbet tar jag yrkesexamen inom skogsbranschen vid yrkesutbildaren Luksia i Lojo.
Hangö äger över 1 100 hektar skog, varav några hundra finns i närheten av bebyggelse. Staden köper gallringar av ekonomiskogar av utomstående, men Liimatainen och Laine fäller murkna träd på grönområden och röjer upp efter stormar.
– Den högsta granen jag fällt hittills var 28 meter, berättar Laine.
Samarbetsförhandlingar i högt tempo
Laine inledde sin bana som huvudförtroendeman i början av året. Han fick nästan genast coronaepidemin och det undantagstillstånd den medförde i kommunerna på halsen. Hangö skickade snabbt ut en kallelse till samarbetsförhandlingar, som gällde cirka 120 arbetstagare.
Tidtabellen var väldigt stram – förhandlingarna inleddes den 6 april och avlutades i början av den här veckan. Enligt Yle Västnyland permitteras 56 anställda. Laine anser att staden inte på allvar försökt hitta ersättande arbetsplatser för de som blivit ”arbetslösa” på grund av corona.
– Elevassistenter med närvårdarutbildning ser ut att omplaceras lätt, men för andra har det varit väldigt motigt. Arbetet har ändå inte försvunnit någonstans, trots att skolor, bibliotek, ungdomsgårdar och idrottsanläggningar stängts.
Laine anser att man nu borde utveckla alternativa sätt att arbeta och dra nytta av digitaliseringen och nätet för att göra tjänster tillgängliga för invånare. Han oroar sig speciellt mycket för småbarnsfostran.
– Föräldrarna har antingen distansjobbat eller tagit ut semestrar och ledigheter för att sköta om barnen hemma, men situationen kan ändras. Hur går det om barnen behöver vårdplats på kort varsel – hur garanterar staden då kvaliteten på tjänsterna?
Uppmuntrande medlemskår
Sami Laine säger att han gav sig in i sitt livs första samarbetsförhandlingar med öppet sinne och en tilltro till att parterna vill hitta ersättande jobb för så många som möjligt. Han är inte lika övertygad längre, men anser ändå att förhandlingsklimatet för det mesta varit sakligt.
– Vissa kan ha blivit irriterade över att jag som ung och oerfaren suttit vid samma bord och ställt frågor. Det är ändå positivt att märka att fast man sitter på olika sidor om bordet är de personliga förhållandena mellan förhandlarna ok och uppförandet gott.
”Jag berättar rakt ut att jag inte vet allt men är redo att ta reda på.”
Samarbetet med andra arbetstagarförbund har enligt Laine fungerat utmärkt.
Hur har då medlemskåren tagit emot en ung och oerfaren huvudförtroendeman?
– Väldigt uppmuntrande. Jag berättar rakt ut att jag inte vet allt men är redo att ta reda på. Medlemmarna förstår och uppskattar det.
Vill gå många kurser
Under tre och en halv arbetsdag sliter Laine i skogen medan en och en halv dag har reserverats för huvudförtroendeuppdraget. När förhandlingarna avslutats planerar han att fortsätta röra sig bland medlemmarna och lära känna dem bättre.
– Det är det bästa sättet att lära sig och få hum om eventuella olägenheter i anknytning till jobbet, säger han.
Dessutom planerar han att delta i så många förtroendemannakurser vid JHL-institutet som tiden räcker till för. Innan coronaepidemin bröt ut hann han gå endast en förtroendemannakurs.
För närvarande gläder sig Laine över att Nylands gränser öppnats, eftersom hans flickvän bor i Åbo.
– Hör inte motgångar och hinder till varje kärlekshistoria? Isoleringen av Nyland förde med sig lite drama till förhållandet, säger han.